Analog photography by Ann Lehndal Skansen ”GLUGG Midsommaren 1972"

analog Ann Lehndal Skansen art exhibition gallery photo photography portrait photography södermalm sofo stockholm

The last scheduled exhibition before the temporary collection Moments Sofo, Stockholm, Sweden has started, was ”GLUGG Midsommaren 1972" by Ann Lehndal Skansen, which documented summer life, focused on Midsummer, 5o years ago.

We had the pleasure to host this exhibition from the 15th to the 29th of July, 2022 and the opening event attracted the crowd, which was slightly bigger than usual. The part of the crowd were the members of the GLUGG and their family members. Some of them have not seen each other for 5o years. Good emotions and nice memories. Some of the memories You can find below. The photography is for sale in our online gallery.

XXX

Ann Lehndal Skansen skriver om GLUGG: ”Gården Glugg i Hälsingland lever starkt i mitt minne. En midsommarhelg för precis 50 år sedan blev några ögonblick där förevigade med en kamera som jag då fick till låns.

Tillsammans med vänner blev Glugg för mig en fristad, frän slutet av 60-talet och flera år framöver. Stillheten i naturen och den kollektiva samvaron på Glugg förgyllde mina studieår i Stockholm. Så fort det var möjligt åkte vi tätt sammanpackade i en sliten Folkvagnsbuss upp till Hälsinglands skogar. En del av oss kunde arbeta i närområdet under perioder och hade då lyckan att kunna bo på gården på heltid.

Intresset för naturen, växter och odling har sedan dess följt mig genom livet, liksomfotointresset som fick sin början dessa midsommardagar på Glugg.

De fotografier som här visas är tagna med en Canon halvformatskamera som jag fick låna av en av "Gluggarna" som då gick på Fotoskolan i Stockholm, Christer Strömholms. Negativen (halv småbild) har blivit liggande i en låda under alla år i tron att de varit för små för att tåla en förstoring. Men här är de nu, analogt kopierade i takt med tiden de blev till.”

xxx

Hågkomster frän Glugg

 Lillsjön var inte stor såsom namnet antyder. Den låg som en vattenpärla

omgiven av skog och en liten strandäng som var vår badplats. Bara några

minuters cykelväg från gården kunde man få sig ett dopp. Mest varje dag vill

jag minnas. Stillheten bröts en morgon av något som alltsedan dess fastnat på

min näthinna; tre älgar i vattnet på andra sidan sjön. De såg ut att leka och

vattnet skvätte runt omkring dem när de slängde med huvudena och drog upp

näckrosor som säkerligen smakade väldigt gott.

Vissa kvällar var speciella. I det stora vardagsrummet, salen hette det nog, hade

vi ett rejält matbord där en av oss enligt veckoschemat dukade för

kvällsmåltider. Bordet flyttade vi förmodligen åt sidan bland, för det jag minns

med värme och glädje är att vi alla låg vilande på filtar och kuddar utspridda

över golvet och läste högt för varandra. "Vem älskar Yngve Frej" är för mig

alltsedan dess förknippad med dessa sena aftnar på Glugg.

 Ann

 XXX

Glugg i mitt hjärta

Glugg - blotta namnet väcker en massa minnen till liv. Av ljud och dofter,

skratt, säng, fiolmusik, blommande ängar och fallande äpplen, bär och svamp

på hösten. Så unga vi var! Och uppfyllda av att ha upptäckt hälsingsk fiolmusik

och att leva kollektivt och gammeldags naturligt. Så övertygade vi var om att

det gick att förändra världen till det bättre och att det var vi som skulle göra

det. Vi och våra likasinnade, som trodde på att älska istället för att kriga och att

hjälpas åt. Sommaren 1972 var första som "självägande". Tidigare hade vi

bara hyrt detta fantastiska ställe, den lilla vackra gården som låg i en glugg i

skogen, längt från ära och redlighet. Nu ägde vi den tillsammans.

Midsommaren 1972 var Niklas, min förstfödde och det första Gluggbarnet, helt

liten och jag var en nybliven mamma. Han vann allas hjärtan och vandrade ur

famn i famn. Under åren som följde kom det en hel rad med nya Gluggbarn,

linluggiga och solbruna med snickarbyxor och randiga tröjor. De och många

andra ungar hade ett spännande och fritt liv i de gamla husen och naturen

runtom, omhändertagna av många vuxna som tog dem pà allvar.

Att få se Anns bilder av oss Gluggare är en stor ynnest och en viktig påminnelse

om allt som har förändrats och i viss mån förlorats sedan dess. Idag handlar så

mycket om individuell ägande, "valfrihet" och måttlös konsumtion. Solidaritet

är ett nästan bortglömt ord. Bilderna här är en påminnelse om gamla ideal och

utvecklingsoptimism. Nu är det klimatet som ska räddas och allas våra insatser

behövs. Det är tillsammans vi är starka.

Tack Ann för att vi fått möjlighet att se dem och Johan och Justina för att ni

gjorde plats för Anns bilder i ert fina lilla galleri.

 Annemi

XXX 

Minnen från Glugg

Vem som kläckte namnet Förvaltningsföreningen Glugg minns jag inte. Men det

var i alla fall vad vi döpte oss till sedan vi tagit ut våra studielån och köpt gården

av bonden Sigurd Person i Näsviken. Plötsligt var vi ägare till Glugg som

tidigare hyrts för 150 kronor i månaden.

Vi var till en början sju medlemmar i föreningen. På vintern hade vi

Gluggmöten hemma i Stockholm för att diskutera ekonomin och vad som

behövde göras under sommaren. Vi skulle lägga om taket, måla

mangärdsbyggnaden, räta upp stenkistan under det andra huset, riva den

förfallna ladan och förbättra vägen. Förutom att det skulle odlas.

Idéer saknades inte, det var värre med genomförandet.

Själv köpte jag ett växthus, 25 meter långt och fem meter brett. Det bestod av

galvaniserade bågar som skulle resas upp och täckas över med plast. Men

projektet blev för komplicerat och stannade vid en dröm, växthuset övertogs i

stället av Sune och Margot i Bjuråker.

Flera av oss kom att sommarjobba i trakten. Susanne på ljusfabriken i Delsbo,

Erland på Hudiksvalls sjukhus, Annemi hade sommarbarn, Kjell arbetade en

höst på kartongfabriken i Forsa. Ann satt en sommar i gräset och kodade stora

mängder forskningsmaterial som hon tagit med sig från Stockholm, långt innan

datoriseringen.

Harald som redan hade anställning på Riksantikvarieämbetet lyckades få leda

ett antal arkeologiska urgrävningar i projektet Norrlands tidiga bebyggelse.

Tommy, Kjell och jag anställdes som grovarbetare och under några somrar

reste vi runt och grävde ut boplatser i Jättendal, Harmänger och Gnarp.

Vi gjorde fynd av keramik, ben, flinta och kvartavslag. Det räckte så småningom

till en liten utställning på museet i Hudiksvall.

Men det som kom att få störst betydelse för mig var att jag 1973 och 1974

lyckades få sommarvikariat på Hudiksvalls Tidning, Journalistdrömmen tog sin

början. Jag skickades ut på mängder av uppdrag i Hälsingland. Jag skrev om

alltifrån spelmansstämman i Delsbo och Bjuråker till åldringsvärden i Hudiksvall

och skrönor om traktens spöken och tomtar. För att inte tala om alla

spännande människor att porträttera - flera fanns på Glugg.

 Jan Falk

XXX 

Minns inte hur drömmar och idéer rev oss Gluggare, åren har ju gått.

Men jag köpte en traktor. En stor knallblå Fordson Major, en majestätisk sak.

Den startades med bensin, man höll batterikablarna mot batteriet och fick på

så vis motorn att leva. Därefter drejade man en spak och traktorn övergick till

fotogen.

Man satt högt upp, det fanns ingen ram, hytt eller något liknande, bara själva

himlen skyddade föraren. Så tuffade jag upp på den långa grusvägen mot

Glugg. Sista backen var brant men inga problem, en bjässe av den här kalibern

låter sig inte hejdas. Jag svängde ned på gården ovanför husen. Satt kvar en

stund och såg ned över ägorna. En ny tid har kommit till Glugg. Nu skulle det

plöjas.

Det gällde bara att hitta en passande plog, vilket visade sig svarare

Tillbehörsfästena på den gamla trotjänaren passade inte de plogar som fanns

att låna, vilket innebar att jag till slut tvingades låna både traktor och plog av

annat, modernare märke.

En höstdag plöjde jag fältet vid sidan om husen. Minns inte hur många fåror

men det såg fint ut. Kanske ett halvt tunnland, vilket borde räcka till potatisen

kammande år.

Höstlöven bar sina vackraste färger i rött, orange och gult. Luften var frisk och

fin med en begynnande svalka. Bonden Sigurd, gårdens förre ägare, kom förbi

och inspekterade plöjningen och för en kort stund kände jag mig nästan

jämbördig. Han tyckte plöjningen säg bra ut och samtalet fördes med en känsla

av erkännande och respekt. Jag var ju från "Stockholm" och vad hade han

kunnat förvänta sig. Vi klev omkring i leriga stövlar, såg ut över ägorna. Minns

jag rätt - nio tunnland? Några tranor mellanlandade på väg söderut. Vet inte

om de långbenta hade synpunkter på plöjningen men de verkade intresserade.

Vad som sedan hände har jag inget klart minne av. Minns att jag länge hade lite

dåligt samvete för att den här stora traktorn stod där och inte gick att ploja

med. Men vacker var den. Koboltblå. 

Kjell Lundin

XXX

Tanken med Glugg var att skapa gemensamma möjligheter till att leva nära-

och i samklang med - naturen i stor gemenskap med andra.

Gården hette Glugg för att den låg som en glugg i skogen när timmermännen

drog hemåt efter arbetet i skogen.

Mänga fina minnen. Så roligt att lära känna Hälsingland; Konsum i Näsviken,

Hudiksvall, Badhuset där vi tvagade oss de första åren, Sjukhuset där jag

sommarjobbade flera somrar som undersköterska och senare som

sjuksköterska, Delsbo, Bjuråker med den fina hembygdsfesten.

Jag har fortfarande kontakt med vänner från bygden!

Frän början var vi fyra personer som ville ha ett gemensamt ställe nära Delsbo

spelmansstämma; och så upptäckte vi Norrbo ungdomsspelmansstämma som

var så fantastisk!

På Glugg ville vi leva kollektivt, dela på sysslor både i hemmet och i skötseln av

gården och marken. Det var inte alltid lätt, och visst fanns det konflikter, men

mycket var fantastiskt fint.

Jag har aldrig upplevt så vackra isrosor på fönster som första vintern vi var på

Glugg!

Frihetskänslan då vi till fots eller med cykel tog oss till den fina Lillsjön, helt

omgiven av skog, där vi badade nakna.

Skogens skafferi med svamp, blåbär, lingon och eviga hallonland i tidigare

kalhyggen.

De sexton är jag hade på Glugg lever fortfarande i mitt minne med stor värme.

 Erland Bridell

 


 

 

 


Older Post